Bävrar hade stor naturlig påverkan på skogarna både i Europa och Nordamerika innan intensiv jakt minskade deras antal dramatiskt. Nu är de på väg tillbaka i Sverige och hjälper till att skapa våtmarker i skogarna – inte alltid där man önskar kanske, men deras bidrag för biologiskt rika och mer brand- och torksäkrade skogar är viktigt.
Vatten och våta marker i skogen är viktigt både för den biologiska mångfalden, som skydd för bränder och för att bromsa vattnets väg mot sjö och hav och då minska läckage av näring och partiklar. Skogsmark som har dikats läcker också växthusgaser genom att kol i marken omvandlas till koldioxid när marken torkar ut. Genom att luften når ner i marklagren som avvattnats börjar halvförmultnat, organiskt material brytas ner, det oxiderar, och det i marken bundna kolet omvandlas till koldioxid i luften. Sverige rapporterar större utsläpp från dränerad torvmark än hela landets personbilstrafik varje år, omkring 11 miljoner koldioxidekvivalenter, så det är en viktig klimatåtgärd att återväta skogarna.
Bävern – en landskapsarkitekt
Förr fanns det bävrar över hela Sverige som såg till att det blev våtmarker i skogarna och sumpskogar längs älvar och åar. Genom att fälla träd och bygga stora hyddor i vattnet bromsar de upp vattnet och skapar dammar och våtmarker.
Bävrarna blev utrotade från Sverige under slutet av 1800-talet. Några få bävrar från Norge släpptes ut 1922 och sen har de blivit fler och fler – en solskenshistoria som visar att många djur som försvunnit kan komma tillbaka. Nu finns bävrar återigen på många platser i Sverige.
Bävrarna fäller träd för att kunna äta av grenar och skott, de drar med sig maten hem till boet och bygger hyddor med flera rum till sina familjer. Bäverhyddorna bromsar upp vattnet och våtmarker bildas som gynnar många andra djur.
Bävrarna har lövträd på menyn – knoppar och klena kvistar är bäst, de tycker inte om barrträd. Därför är det sällan som bävrarna kommer tillbaka till sina gamla skogar om man planterat gran efter att vattnet har dikats bort från skogen. I blandskogar trivs bävrarna bättre och när de gör skogen fuktigare så gynnas lövträden framför barrträden och bävrarna får mer mat i framtiden.
Att lägga igen diken som avvattnar skogen är alltså en bra idé på flera sätt. Men det bör göras på rätt sätt för att inte ge utsläpp av andra växthusgaser som metan och lustgas, bägge har betydligt kraftigare påverkan på klimatet än koldioxid. Det är därför ur klimatsynpunkt bäst att främst göra markerna våta, inte att göra öppna vattenspeglar. Öppna vattenytor gynnar en del djur, så det blir en avvägning mellan olika miljöfördelar när man dämmer upp. Diken kan läggas igen längre sträckor eller pluggas, bägge metoderna fungerar men kan ge olika resultat. Läs mer om varför det är viktigt att lägga igen diken och återväta skogsmark under “Ekologiskt skogsbruk och klimatet”.
Mer vatten i skogen - exempel från Göteborgs kommun
Så här kan förloppet se ut.
1. Det började med att toppen av en gran ramlade ner i diket inne i granplanteringen. Vattnet började söka sig runt hindret och utvecklingen från rakt dike till slingande bäck började.
2. Med tiden har små vattensamlingar snörts av från huvudfåran och vattenspeglarna blivit fler i den mörka gramplanteringen.
3. Kommunens skogsförvaltare och besökande ekolog diskuterar hur vattnet kommer påverka området. Kanske kan snart även fiskar vandra upp i det allt mer slingrande vattendraget?
4. För att gynna den biologiska mångfalden och minska transporten av slam har man nu dämt upp diket uppströms och bromsat vattnets väg.
5. Det är inte alltid vackert i början när vattnet ändrar väg, men med tiden kommer här bli en vackrare och mer spännande miljö även för besökare.