Skogen
och politiken

Politik som driver på

Ekologiskt skogsbruk utgår från principen att ekosystem ska brukas på ett sätt som inte förändrar dem mer än nödvändigt. Deras naturliga variationsrikedom, funktion och förmåga att anpassa sig till miljöförändringar måste bevaras - eller vid behov återskapas. Detta synsätt på nyttjande av ekosystem har idag ett starkt och växande stöd, inte bara vetenskapligt utan också politiskt, både på global nivå och inom EU. Fokus är inte längre enbart på att bevara vad som återstår av någorlunda naturliga och väl fungerande ekosystem. Nödvändigheten av att restaurera degraderade ekosystem betonas allt starkare. Det gäller inte minst skogar.

FN har genom beslut i generalförsamlingen utropat 2020-talet till ett decennium för ekosystemrestauering (The UN Decade on Ecosystem Restoration). Målet är att stoppa den degradering av ekosystem som pågår över hela världen och vända utvecklingen. Detta är en del i arbetet med att nå de globala mål för 2030 som FN satt upp.

”Behovet att ge nytt liv åt skadade ekosystem har aldrig varit större än nu. Ekosystem underhåller allt liv på jorden. Ju friskare ekosystemen är, desto friskare är planeten – och dess invånare. Restaurering syftar till att förhindra, stoppa och vända degraderingen av ekosystem på alla kontinenter och i alla hav. Det kan bidra till att få slut på fattigdomen, bekämpa klimatförändringarna och förhindra massutrotning.”

FN:s generalförsamling utropar 2020-talet till ”UN decade on ecosystem restoration”.

2022 antogs det så kallade Kunming-Montrealprotokollet inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (som nästan alla stater i världen anslutit sig till).  Ett av de mål som ställs upp i protokollet är att minst 30 procent av degraderade ekosystem på land, i sötvatten och i havet ska vara föremål för effektiva restaureringsåtgärder med syfte att förbättra deras biodiversitet, funktion, ekosystemtjänster, integritet och konnektivitet. Målet ska vara nått år 2030.

EU:s skogsstrategi och restaureringslag

EU presenterade 2023 en strategi för ett mer hållbart skogsbruk år 2030. Skogsstrategin betonar att en sådan omställning förutsätter friskare och mer varierade skogar än dagens, särskilt med avseende på lagring och bindning av koldioxid, minskning av luftföroreningarnas effekter på människors hälsa och hejdandet av förlusterna av livsmiljöer och arter. Skog bedöms vara ett av de ekosystem som har störst potential att binda kol och minska effekterna av naturkatastrofer. Strategin förespråkar skogsbruksmetoder som stöder biologisk mångfald och ekosystemens motståndskraft. Särskilt nämns metoder som skapar eller upprätthåller genetiskt och funktionellt varierade blandskogar och olikåldriga skogar istället fört monokulturplanteringar. Hyggesfritt skogsbruk, tillräckliga mängder död ved, reglering av vilttätheten och inrättade av skyddade arealer i produktionsskog nämns också. Omvänt bör vissa metoder hanteras med försiktighet, särskilt sådana som påverkar den biologiska mångfalden ovan jord och orsakar förlust av kol i rötterna och marken. Särskilt nämns kalavverkning, som endast bör användas i vederbörligen motiverade fall, ”till exempel när det är bevisat att det är nödvändigt av miljöskäl eller för ekosystemens hälsa”.

EU: skogsstrategi är inte bindande för medlemsstaterna, men den ger tydliga fingervisningar om i vilken riktning unionen är på väg i skogsfrågorna. Viktiga steg har redan tagits.

Inom ramen för EU:s strategi för biologisk mångfald har EU antagit en förordning som sätter upp bindande mål för restaurering av degraderade ekosystem. Restaureringslagen ska bidra till att EU:s klimatmål nås, öka den biologiska mångfalden, säkra försörjningen av viktiga ekosystemtjänster och stärka Europas förmåga att hantera både naturkatastrofer och andra störningar och hot. Den 17 juni 2024 antogs lagen, trots att Sverige och Finland röstade emot, och nu finns bindande restaureringsmål för åtminstone 20 procent av EU:s yta till 2030, och för alla ekosystem som behöver restaureras till 2050. Medlemsstaterna ska inom två år efter att lagen trätt i kraft redovisa nationella restaureringsplaner som visar hur målen ska nås. För skogsekosystem föreslås bland annat krav på ökade mängder stående och liggande död ved, ökad olikåldrighet, ökad konnektivitet i skogslandskapet, ökade populationer av vanliga skogsfågelarter och ökade kolförråd.

Mer specifika riktlinjer för det skogsbruk som skisseras i skogsstrategin finns i EU:s ”Guidelines on closer-to-nature forest management” (här översatt till naturnära skogsbruk) från 2023. Sådant skogsbruk baseras enligt riktlinjerna på följande principer:

  • tar lärdom av naturliga processer och tillåter dem av verka och utvecklas

  • bibehåller skogens heterogenitet och komplexitet vad gäller strukturer och mönster

  • integrerar skogens naturliga funktioner i olika rumsliga skalor

  • använder varierande skogsskötselsystem baserade på regionala, naturliga störningsregimer

  • använder småskaliga metoder för virkesuttag och lägger lika stor vikt vid vad som lämnas kvar i skogen, för att därigenom skydda såväl habitat som skogsmarken och mikroklimatet.

Vidare sägs att naturnära skogsbruk så långt som möjligt förlitar sig på skogens naturliga dynamik. Ingrepp i form av skötselåtgärder görs återkommande, men är småskaliga och lokalt anpassade till ståndorten. Åtgärderna ökar skogens komplexitet, biodiversitet och mångfalden av ekosystemtjänster. Vad gäller artsammansättning bibehålls eller utvecklas skogstillståndet i linje med de för platsen naturliga förutsättningarna

Sen start i Sverige

De insikter om nödvändigheten av att restaurera ekosystem och förändra brukningsformerna för bland annat skogsekosystem som växer fram både internationellt och inom EU har ännu fått begränsat genomslag i Sverige. Det faktum att virkesförrådet i Sveriges skogar vuxit kraftigt under det senaste 100 åren, samtidigt som avverkningen mer än fördubblats visar enligt både skogsnäringen och en stor del av det politiska fältet att vårt sätt att bruka skogen är hållbart och ett internationellt föredöme. Att de ensartade, likåldriga skogar som efter mer än ett halvsekel av intensivt kalhyggesbruk är helt dominerande i vårt land i biologisk mening är utarmade, illa rustade att klara kommande klimatförändringar och därför i behov av restaurering är en insikt som möter starkt motstånd inom skogssektorn. Skogsstyrelsen konstaterar att både traditioner, normer, och attityder kan utgöra hinder för skogsägare att gå över till hyggesfria metoder [1].

Att säkra den stora och nationalekonomiskt viktiga skogsindustrins råvaruförsörjning har länge varit det överordnade målet för skogspolitiken, och är så alltjämt. I februari 2024 presenterade regeringen direktiv för en översyn av skogspolitiken med den tydligt uttalade målsättningen att tillväxten och avverkningen i Sveriges skogar ska öka ytterligare, inte minst därför att ökad tillgång på biomassa ses som en förutsättning för klimatomställningen. Möjligheterna att undanröja de hinder regeringen ser för en sådan utveckling, exempelvis kraven på avverkningsanmälningar och samrådsplikt i samband med avverkningar ska utredas. Direktiven visar också tydligt att regeringen uppfattar EU:s initiativ på det skogspolitiska området som oönskade, och ger utredningen i uppdrag att föreslå åtgärder för att Sverige bättre ska kunna slå vakt om sitt självbestämmande på det skogspolitiska området [2].

Under ytan sprider sig ändå insikten att en förändring är oundviklig. EU:s klimatlagstiftning innebär långtgående krav på ökad inlagring av kol i ekosystemen redan till 2030 [3]. Till år 2030 ska nettoinlagringen i hela EU-området öka med drygt 40 miljoner ton koldioxid (jämfört med snittnivån 2016-18), varav Sveriges beting är ungefär 4 miljoner ton [4]. Den faktiska inlagringen i Sverige var år 2021 25 miljoner ton, och trenden var minskande på grund av sämre tillväxt och ökade avverkning [5].

I en rapport om skogens roll i klimatpolitiken skriver Konjunkturinstitutet (en statlig myndighet) att utan åtgärder för ökad kolinlagring i skogen ”riskerar Sverige att tvingas vidta kostsamma åtgärder för ytterligare utsläppsminskning i andra delar av ekonomin”. Därtill kommer det nämnda EU-direktivet med arealmål för restaurering av ekosystem, mål som kommer att ligga fast även om Sverige lyckas klara sina klimatåtaganden utan att förändra skogspolitiken.

Skogsstyrelsen har nyligen föreslagit en rad åtgärder för att stimulera till ökad användning av hyggesfria metoder och naturnära skogsbruk. Det bör dock understrykas att de definitioner av begrepp som myndigheten utgår från skiljer sig från de som redovisats här och de som stöds av EU:s skogsstrategi och riktlinjer för naturnära skogsbruk. Kalhyggesfritt skogsbruk kan som nämnts enligt Skogsstyrelsen omfatta ett storskaligt rotationsskogsbruk med ensartade, likåldriga bestånd så länge det finns ett trädskikt (exempelvis en skärmträdsställning) på marken. Den föreslagna definitionen av naturnära skogsbruk innefattar anpassat kalhyggesbruk med hyggesstorlek på upp till fyra hektar. EU:s skogsstrategi, där kalhuggning ses som en metod som endast ska användas när det är särskilt motiverat, har alltså inte fått genomslag. I Sverige förblir kalhyggesbruket norm och alternativa skötselmodeller undantag, om än intressanta nog för användning på en begränsad del av skogsarealen. Exempelvis föreslås att Sveaskog och Fastighetsverket successivt ska gå över till hyggesfria metoder på 20–25 procent av sina skogsinnehav [6].

Skogsstyrelsen sträcker sig i dag så långt att man uppmuntrar till användning av hyggesfritt skogsbruk som ett komplement på en begränsad del av skogsmarken, samtidigt som man påpekar att produktionspotentialen och det ekonomiska utfallet med dagens kunskap talar för trakthyggesbruket [7].

[1] Skogsstyrelsen (2023): Hyggesfritt skogsbruk och naturnära skogsbruk. Rapport 2023:16
[2] Regeringen: kommittédirektiv 24:16
[3] Nilsson: Temperaturhöjning i klimatpolitiken. ESO 2023-7
[4] Nilsson ESO 2023-7.
[5] SNV pressmeddelande 2022-09-29: Nettoinlagringen av koldioxid i växande träd minskar kraftigt.
[6] sks/snv rapport 2023/16
[7] https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/olika-satt-att-skota-din-skog/hyggesfritt-skogsbruk/

EU:s skogsstrategi för 2030

EU:s strategi för biologisk mångfald 2030

Naturrestaureringslagen