Biologisk
mångfald

Många av skogens djur och växter behöver äldre träd, en variation av trädarter, solbelysta gläntor och död ved för att klara sig. Sedan 1950-talet har över hälften av all skog kalavverkats minst en gång. Samtidigt har naturliga störningar som brand och översvämningar minskat för att öka virkesproduktionen. Mängden grov död ved och de solbelysta luckor i skogen som skulle ha uppstått naturligt har därför minskat radikalt på de flesta håll, även om senare års torka och barkborreangrepp nu ökat mängden död ved.

En lång rad arter kan inte klara sig i de jämnåriga, relativt unga skogar av en och samma art som ersatte de olikåldriga blandskogarna. Listan på arter som är hotade eller har en nedåtgående trend är lång och flera tidigare vanliga skogsarter blir allt färre i individantal. 999 skogslevande arter anses hotade, många hundra till står på rödlistan Rödlistan 2020 eftersom trenden för dem är nedåtgående.

En skog är dess djur, växter, småkryp, svampar och mikroorganismer. Att plantera nya träd räcker inte för att skapa en skog. Inga av de av riksdagen antagna miljömålen för skogen kommer att nås. Sverige kommer inte klara sina internationella åtaganden vare sig vad gäller skyddad skog, bevarad biologisk mångfald eller långsiktigt hållbart brukande av skogen. Nya brukningsmetoder krävs samtidigt som gammal och biologisk värdefull skog naturligtvis måste skyddas.

Utan den biologiska mångfalden fungerar inte ekosystemen. Hur många arter som kan trängas undan och försvinna innan allvarliga effekter uppstår är nästan omöjligt att veta. Och i ett förändrat klimat bör vi vara extra försiktiga. Vi kan inte veta vilka arter som i ett nytt klimat kommer ha vilka funktioner i ekosystemet, vilka som blir dominanta, vilka som blir nyckelarter. Biologisk mångfald är som en försäkring inför framtiden och måste bevaras. Även för sin skönhet naturligtvis, men djur och växter, svampar och andra organismer är inte dekoration, de har en avgörande funktion.