Skogens många
värden

Skogen och klimatet
Biologisk mångfald
Må bra i skogen

Ekosystemtjänster

I Sverige är nästan 70 procent av landytan skogsmark. Hur skogen används påverka därför oss alla. Tusentals olika arter får skogens ekosystem att fungera och skapar värden vi människor utnyttjar. Den biologiska mångfalden uppskattas av många också för sin skönhet – de vackra blommorna, spännande ugglor och vilda djuren lockar många ut i skogen.

Skogen reglerar klimatet, både lokalt och globalt. Skogen med sina många olika trädarter, buskar, vilda djur och inte minst markens svampar binder kol från atmosfären – de nordliga skogarna innehåller stora mängder av allt det kol som finns i växtligheten på land. Barrskogar och blandskogar på norra halvklotet är världens största förråd av kol på land, större än regnskogarna. Om dessa skogar försvinner eller utarmas kommer växthuseffekten öka dramatiskt. 

Skogen binder också marken och stabiliserar den, skogen renar luften och vattnet.

I skogen finner många människor ro och glädje – skogens värde för rekreation och återhämtning från en ofta stressig vardag är stort visar forskningen. Att plocka bär och svamp eller jaga är fritidsintressen för hundratusentals.

Ekologiskt skogsbruk levererar mer ekosystemtjänster

Skogsekosystem levererar många nyttigheter utöver virke och massaved. Skogsstyrelsen listar över 30 sådana nyttigheter eller ekosystemtjänster [1].  Några exempel är:

  •      produktion av bär, svamp och vilt

  • biologisk mångfald

  •      reglering av klimatet

  •      reglering av grund- och ytvattenflödens kvantitet och kvalitet 

  •      luftrening

  •     rekreationsmiljöer av betydelse för mental och fysisk hälsa.

(Ekosystemtjänsterna biologisk mångfald och klimatreglering behandlas mer utförligt nedan.)

Flera av skogens ekosystemtjänster är lika ovärderliga för oss människor och samhället som virkesförsörjningen.

Forskning visar att ekologiskt skogsbruk är bättre än dagens dominerande skogsbruksmodell – rotationsskogsbruk med kalhuggning som avverkningsmetod - vad gäller möjligheter till mångbruk och produktion av andra ekosystemtjänster än virke. Det gäller bland annat biologisk mångfald, kolbalans, bärproduktion och sociala värden [2]. Exempelvis visar en stor finsk modellstudie, omfattande 25 000 skogsbestånd över en hundraårsperiod, att ekologiskt skogsbruk är överlägset dagens kalhyggesbruk med avseende på biologisk mångfald, kolbindning och produktion av bär samtidigt som det ger bättre ekonomiskt utbyte av virkesproduktion [3]. Många andra studier pekar i samma riktning.

Detta är inte på något sätt förvånande. Naturliga ekosystem är variationsrika och komplexa och kan därför uthålligt leverera en mångfald av ekosystemtjänster. Ekosystem som formats av människan i syfte att leverera en enda nyttighet – exempelvis virke – är förenklade (eller om man så vill utarmade) och deras förmåga att producera andra ekosystemtjänster därmed försämrad. 

Skogsbruket och rennäringen 

För renskötseln är val av skogsbruksmetoder avgörande. Stora hyggen med djupa körskador, avverkning av hänglavsrika äldre skogar, täta planteringar och plantering av främmande trädslag är allvarliga hot mot renarnas möjligheter att beta och ta sig fram i skogsmarker. Renskötsel bedrivs över stora arealer, omkring hälften av landets yta är renbetesmarker. Samebyarna – de ekonomiska föreningarna som samlar renägarna – anger att 23,6 miljoner hektar av landets 41 miljoner hektar är renbetesmarker.

Skogsbruket är ofta avgörande för rennäringen. Stora delar av renarnas betesmarker är produktiva skogar där många konkurrerande intressen – skogsbruk, gruvdrift, elproduktion från vind- och vattenkraft – tränger tillbaka renarna och samernas intressen. Skogsbruket påverkar framför allt tillgången till vinterföda – både marklavar och hänglavar minska dramatiskt till följd av kalhyggesbruket.

Ekologiskt skogsbruk påverkar rennäringen och renarnas betesmöjligheter betydligt mindre än kalhyggesbruket. Genom att plockhugga och bibehålla skogens funktioner, inte tillåta markberedning eller främmande trädslag är ekologiskt skogsbruk tveklöst bättre för rennäringen än kalhyggesbruk. I starkt påverkade skogar i norra delar av landet kommer dock restaurering krävas för att gynna lavtillväxten, något som kan kräva luckor i skogstäcket eftersom marklavar behöver ljus. Att ta upp luckor i skogen är därför tillåtet enligt Ekoskogs kriterier. Renbetet är bättre i glesa gamla skogar med hänglavar och eftersom lavarna växer och sprider sig långsamt är det avgörande att bibehålla skogens ekologiska funktioner genom kontinuitet i skogstäcket. Hänglaven har svårt att hinna utvecklas i nya skogar där omloppstiden är kort.

Att undvika stora mängder avverkningsrester på marken över stora arealer är också viktigt för renarna, som inte finner eller vill söka bete under ris och grenar. Lavtäcket påverkas även negativt av körspår och markberedning samtidigt som oröjda ungskogar och eftersatta gallringar är inte heller är bra för marklavens tillväxt och därmed påverkar rennäringen negativt.

Skogsbruk som starkt påverkar naturen genom kalhyggen och täta planteringar försämrar även framkomligheten vid flyttning av renhjordar.

[1] Skogsstyrelsen rapport 2017/13: Skogens ekosystemtjänster – status och påverkan
[2] Pukkala (2016)
[3] Peura m. fl. (2018)