Det finns så många sätt att förvalta sin skog. Vilken skog vill du som skogsägare bygga upp inför framtiden? Vilka värden blir mest värdefulla om några decennier? Det finns många sätt att planera, att fundera över framtiden – skogen tar ju tid på sig att utvecklas och kanske är morgondagens tankar och behov andra än dagens? Ola Engelmark, biolog och skogsägare, utveckla tankar om olika möjligheter för skogen och skogsägandet.

Om hyggesfritt skogsbruk med målet att utveckla naturligare, mer varierade och mer motståndskraftiga skogar, främst enligt Lübeck-modellen. Rikt illustrerad och lättläst av en flitigt engagerad föreläsare som arbetat med skoglig planläggning och rådgivning i många år.

En journalistisk granskning av svenskt skogsbruk och de krafter som påverkar både skogspolitiken och allmänhetens bild av skogsbrukets roll och fördelar. Upprörande läsning för de som inte känner till den massiva påverkanskampanj som skogsnäringen bedrivit i decennier. Granskningen av en oberoende journalist ger en bild av hur och varför skogslandet Sverige omvandlats till kalhyggen och ungskog över majoriteten av skogsmarken.

En engagerande berättelse om skogens möjligheter från en mångbrukande skogsekolog som utvecklar skogens många olika värden i sin egen skog och uppmuntrar andra att hitta en egen väg för sin skog. Inspirerande och framåtsyftande baserat på stor kunskap och decenniers erfarenhet.

En kritikerrosad bok om skogens ekologi, samspelet mellan arter, trädens liv och utvalda trädarters roller i skogsekosystemen, deras användning historiskt och idag. Ger nya insikter och kanske framför allt en känsla av förundran över skogens mångfald.

Kort om varför nya skogsbruksmetoder behövs för ökad lönsamhet för skogsägare, för att stärka skogens biologiska mångfald och roll för att reglera klimatet. Kortfattat och lättläst, en bra grundbok i naturnära skogsbruk även om den har några år på nacken.

Kortfattat och lättläst om bakgrunden till att begreppet nyckelbiotoper etablerades och välillustrerat om några olika nyckelbiotoper i barrskogar och exempelarter i dessa.

Korta texter och vackra illustrationer av våra vanligaste trädarter och deras användningsområden.

Skogsstyrelsens praktverk om naturvårdsarter i skyddsvärda skogar. Mängder av artbeskrivningar med foton och listor med urval av arter i olika biotoper. 592 sidor!

Om hur torvmarker uppstår, hur de har använts historiskt och deras roll för klimatet. I boken presenteras den senaste forskningen kring hur återvätning av torvmarker kan ge viktig inlagring av kol från atmosfären. Högaktuell och välillustrerad.

Om asparnas viktiga roll för den biologiska mångfalden. De många vackra skalbaggarna, fjärilarna och andra krypen som lever sitt liv och kring aspen är vackert återgivna i denna rikt illustrerade bok. Inspirerande bok som lockar till besök av närmaste aspar.

Om sälgen, detta fantastiska men sällan uppskattade lövträd som gör att hungriga och medtagna bin och fjärilar som vaknar efter vintern kan få mat, deras viktiga frukost.

Björken som snabbt etablerar sig efter avverkning eller andra störningar har sin spännande och viktiga roll i skogens ekosystem. Fjärilar, skalbaggar, svampar – en lång rad arter trivs där björkarna trivs, döda eller levande.

Eken är livsmiljö för hundratals arter under olika faser av sin livstid som kan sträcka sig över hundratals år. I grova ekar i solbelysta lägen finns många livsmiljöer i allt från grov bark och ekollon till håligheter som bebos av fåglar och fladdermöss. En spännande med starka band till svensk kulturhistoria.

Tallen är viktig för virkesproduktionen i stora delar av landet, men också för mängder av insekter och andra småkryp, ugglor och örnar. Gamla tallar med pansarbark som kunde användas till barkbåtar var vanliga för bara några decennier sen, men har blivit allt ovanligare och många arter behöver att fler tallar sparas till de mäktiga furor med hängande grenar och tjock bark som är naturlig för tallen som art. En tall kan ha en ekologisk funktion som död eller levande i tusen år.

Granar kanske inte känns så ovanliga, men grova gamla granar är numera ganska sällsynta i stora delar av landet och gamlingarna har förstås en lång rad arter knutna till sig som nu blivit undanträngda. Långhorningar, fjärilar, skogshöns, svampar – listan över granens medlevande är lång.